Mina kära vänner...

Jag har ett tips åt er. Akta er för trösklar. För varje gång ni struntar att gå över de växer de sig bara större och större, tills de blockerar hela dörren. Det är så lätt hänt, och det är något som är svårt att ha kontroll över. Men man får se till att skaffa kontroll. För så jävla långa ben har man ju inte...

Nej, livet handlar om att våga och ta risker. Tar du inte risker kommer du ingen vart. Går du inte över tröskeln blir du kvar i rummet du började i. Och vill man verkligen födas, leva, och dö, och under hela denna livstid bara vistas i ett enda rum? Varför ska man bara vistas i ett rum, när livet egentligen är en stor jävla herrgård?

Det är dags att börja leva efter mina ideal. Inte bara motsägelsefullt predika om dem.