God natt, vänner. Söker ni visdom? Då har ni kommit till rätt ställe! Det är vetenskapligt bevisat.
Nej, men om man ska vara en smula seriös för en gångs skull. Det senaste året har nog varit det mest förändrande i mitt liv, då jag gått från att vara en kallhjärtad kapitalist till att iallafall sträva efter att skapa en bättre och mer rättvis värld. Vi har det hur bra som helst i västvärlden. Men vi skulle kunna ha det hur bra som helst och ändå konsumera mindre. Om vi konsumerar mindre kan människor på andra håll konsumera mera. Våran konsumtion leder till att vi underhåller oss till döds, deras kan leda till att de faktiskt får överleva. Vi prioriterar småsaker (typ som att våra kylskåp ska ha facebook och GPS) framför andra människors överlevnad. Det känns ju jävligt... schysst.
Det är många av oss som går runt och är så jävla stolta över västvärlden, och vad vi har "åstadkommit". Men tro mig, om någon afrikansk stam hade snott alla världens resurser hade det varit dem som levt i överflöd och inte vi. Vi är inte ett dugg speciella. Det var bara vi som bröt isen- och startade allt det onda. Västlig dominans har existerat bra länge nu, och nu har man fått hela världen att tro att allting är rätt och riktigt. Det är fred och man har inga kolonier, och bla bla bla bla bla. Jag kan säga så här: vår "fred", vår "demokrati", vår "ekonomi", allt det här är bara världshistoriens största bortförklaring. Och det är ju ganska smart, faktiskt, att förslava hela världens population och få dem att tro att det är rättvisa som råder. Det är inte bara smart, det är genialt. Undrar vad det var för klyftig lustigkurre som hittade på det.
Men det borde inte handla om att vara smart. Det borde handla om att ha empati. Det borde handla om att skapa en bättre värld för oss alla. Varför slutar människor tänka med hjärtat för att övergå till att bara tänka med hjärnan? Är det något vi alla gör för eller senare? Kommer jag också bli känslokall när jag blir äldre?
Jag säger så här: jag lever hellre i en värld utan flatscreens än en värld där varje människa inte kan äta sig mätt. Och att det faktiskt är möjligt är ju bara skrattretande, det svälter människor i världen och vi låter de göra det. Bara för att vi vill kunna skriva "lagar en sjukt god kapitalistisk överkonsumtionslasagne" som statusuppdatering med hjälp av vårt kylskåps tangentbord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar